September 15 - När ett biobesök beslöt sig för att vara en musical.
Efter att ha intagit vår sedvanliga frukost på Starbucks (granola, peachy raspberry) styrde vi stegen mot Barnes and Noble för att hitta filmerna jag varit på jakt efter till min mamma. På vägen snubblade (metaforiskt) jag över den mest utsökta lilla isbana med rörliga skridskoåkare! (I själva verket fanns den i en affär på Broadway som hette La Mere eller Ba Mere eller nåt sånt. I en glasmonter. De hade fler om någon annan är på jakt efter rörlga miniatyr vinterlandskap). Jag visste att den skulle vara den perfekta julklappen till min mamma (som älskar julen och rörliga som jullandskap)men jag visste inte hur jag skulle få hem den. Med virrigt huvud gick jag ut ur affären och undrade om jag kanske kunde ha den i handbagaget.
När vi väl var framme vid bokaffären visade det sig att de hade många fler filmer än jag hade trott! De hade Miss Marple med Joan Hickson (En Agatha Christie nörd kanske vet. Men för vanliga människor är det en människa som spelat en av detektivrollerna i filmatiseringen av Agatha Christies böcker.) Sen hittade jag flera boxar med Cadfael (honom förväntar jag mig inte att någon utom en 60åring från england som plötsligt lärt sig svenska ska veta vem det är. En munk på nåt århundratal som löser mord.) och till sist Dorothy Sawyers (också mord. I min familj är det tyvärr det enda vi ser på. När vi inte ser på tecknat eller Eddie Izzard)
Iaf stod jag där i valet och kvalet med alla lådor med avsnitt utan att veta vilken jag skulle välja mellan. Att se på Poirot-boxarna var inte ens att tänka på. Då hade jag fått bosätta mig i USA och låta mamma komma hit och se sina filmer. Det slutade med att jag köpte Miss Marple (som kostade det dubbla i sverige) och att jag efter några tankestunder på fiket rusade efter isbanan (tänk om nån hinner köpa den före mig?! Vem skulle inte tänka på att köpa en isbana till sin mamma när det är soligt och 30+ ute? Jag frågar mig bara VEM??)
Sen gick jag många kvarter förvirrad över om jag skulle känna mig överlycklig över att ha en så bra present eller olycklig för att jag inte visste om jag skulle få med den hem. Jag bestämde mig till slut för att vara lycklig.
(Under senare dagar blev jag till slut olycklig igen för jag kom på att man kanske skulle tro att det var en bomb om jag tog den som handbagage. En tanke som bara jag kan komma på. "Men det finns ju sladdar i den, och jag vet inte hur en bomb ser ut på röntenskärmar")
På Banana Republic fick jag till slut verkliga skäl att vara glad igen. Vi hamnade mitt i deras rea och jag hittade ett fint stickat linne för 17 dollar .Det hade kostat 58. Nu ska jag bara hitta vad jag ska ha det till!
Vi visste inte vad vi skulle göra med dagen för vi var rätt hängiga egentligen och orkde inte gå en hel dag till, så vi gick på BIO! :D Det blev "Across the Univers" som överraskade oss med att börja sjunga... och aldrig sluta. Det var en film-musical. En väldigt bra film-musical tyckte jag med många fina låtar (60tals låtar med Beatles och såna) som handlade om New York:P
Det roligaste tyckte jag var utanför salongen när jag fick syn på en sån hörna som finns på McDonalds med ketchup som man pumpar ut och salt och peppar påsar. Bara det att på deras pump stod det "butter". Klåfingriga Catha kunde inte låta bli att trycka för att se vad som hände och givetvis kom flytande smör ut (vad hade jag förväntat mig? duvor?) men jag hoppade till, såg mig snabbt omkring och gick hastigt därifrån. Jag tänker minsann inte bli ertappad som en oerfaren smörpumpare.
Just det! I reklamen före filmen vi såg visades en trailer för "August Rush" som verkar riktigt fin. Med Keri Russell, Robin Williams, och en sån där liten känd knatte som liknar lite han från Sjätte sinner och som varit med i massor med filmer och spelat sårat barn (han verkar spela det här med). Men den verkar ändå bra! De spelar gitarr och sjunger allihop, och så är de (återigen) i New York. Säg till om ni ser reklam för den i Sverige... Let me know.
När vi väl var framme vid bokaffären visade det sig att de hade många fler filmer än jag hade trott! De hade Miss Marple med Joan Hickson (En Agatha Christie nörd kanske vet. Men för vanliga människor är det en människa som spelat en av detektivrollerna i filmatiseringen av Agatha Christies böcker.) Sen hittade jag flera boxar med Cadfael (honom förväntar jag mig inte att någon utom en 60åring från england som plötsligt lärt sig svenska ska veta vem det är. En munk på nåt århundratal som löser mord.) och till sist Dorothy Sawyers (också mord. I min familj är det tyvärr det enda vi ser på. När vi inte ser på tecknat eller Eddie Izzard)
Iaf stod jag där i valet och kvalet med alla lådor med avsnitt utan att veta vilken jag skulle välja mellan. Att se på Poirot-boxarna var inte ens att tänka på. Då hade jag fått bosätta mig i USA och låta mamma komma hit och se sina filmer. Det slutade med att jag köpte Miss Marple (som kostade det dubbla i sverige) och att jag efter några tankestunder på fiket rusade efter isbanan (tänk om nån hinner köpa den före mig?! Vem skulle inte tänka på att köpa en isbana till sin mamma när det är soligt och 30+ ute? Jag frågar mig bara VEM??)
Sen gick jag många kvarter förvirrad över om jag skulle känna mig överlycklig över att ha en så bra present eller olycklig för att jag inte visste om jag skulle få med den hem. Jag bestämde mig till slut för att vara lycklig.
(Under senare dagar blev jag till slut olycklig igen för jag kom på att man kanske skulle tro att det var en bomb om jag tog den som handbagage. En tanke som bara jag kan komma på. "Men det finns ju sladdar i den, och jag vet inte hur en bomb ser ut på röntenskärmar")
På Banana Republic fick jag till slut verkliga skäl att vara glad igen. Vi hamnade mitt i deras rea och jag hittade ett fint stickat linne för 17 dollar .Det hade kostat 58. Nu ska jag bara hitta vad jag ska ha det till!
Vi visste inte vad vi skulle göra med dagen för vi var rätt hängiga egentligen och orkde inte gå en hel dag till, så vi gick på BIO! :D Det blev "Across the Univers" som överraskade oss med att börja sjunga... och aldrig sluta. Det var en film-musical. En väldigt bra film-musical tyckte jag med många fina låtar (60tals låtar med Beatles och såna) som handlade om New York:P
Det roligaste tyckte jag var utanför salongen när jag fick syn på en sån hörna som finns på McDonalds med ketchup som man pumpar ut och salt och peppar påsar. Bara det att på deras pump stod det "butter". Klåfingriga Catha kunde inte låta bli att trycka för att se vad som hände och givetvis kom flytande smör ut (vad hade jag förväntat mig? duvor?) men jag hoppade till, såg mig snabbt omkring och gick hastigt därifrån. Jag tänker minsann inte bli ertappad som en oerfaren smörpumpare.
Just det! I reklamen före filmen vi såg visades en trailer för "August Rush" som verkar riktigt fin. Med Keri Russell, Robin Williams, och en sån där liten känd knatte som liknar lite han från Sjätte sinner och som varit med i massor med filmer och spelat sårat barn (han verkar spela det här med). Men den verkar ändå bra! De spelar gitarr och sjunger allihop, och så är de (återigen) i New York. Säg till om ni ser reklam för den i Sverige... Let me know.
Kommentarer
Trackback
